Att ha tydliga mål är viktigt. Det finns forskning som bekräftar det. Men det handlar inte bara om att ha mål – det handlar om att arbeta med mål på rätt sätt. Vi behöver vara delaktiga i att sätta målen, känna engagemang för dem, och uppleva att de är relevanta. Dessutom måste målen vara flexibla nog att justeras under tidens gång.
Det är kanske inte så konstigt att vi lägger mycket tid på målarbetet – det är nämligen svårt att få det helt rätt. Även om forskningen visar att mål kan förbättra prestation, finns det således många fallgropar. Vi sätter upp mål och planer, men ändå händer det inte så mycket. Arbetet blir spretigt – vi jobbar i silos, fokuserar på fel saker, gör för mycket av det ena och för lite av det andra. Trots att vi har en tydlig målbild och en genomarbetad plan.
Nästa år bestämmer vi oss för att ta ett omtag. Vi ska göra allt bättre, ännu mer seriöst. Vi skriver fler planer och kopplar på rigorösa uppföljningsrutiner. Men vad händer? Samma sak igen. Visst, vi ser kanske en liten förbättring, men i stort är det samma visa. Varför blir det alltid så här?
Problemet är att en målbild pekar ut en riktning, men den skapar inte rörelsen mot målet. Låt oss ta en idrottare som exempel. En OS-guldmedaljör når inte sitt mål bara genom att sätta upp det. Målbilden i sig leder inte till framgång. Det som verkligen gör skillnad är vad idrottaren gör varje dag – träningen, återhämtningen, kosten och den ständiga strävan att utvecklas. Idrottare som vill vinna OS-guld förstår detta och arbetar konsekvent med sin vardag.
I organisationer däremot agerar vi ofta som om det räcker att sätta upp en målbild och följa upp den. Mycket tid läggs på att definiera mål och följa upp dem. Alldeles för lite tid ägnas åt att förbättra och förändra det dagliga arbetet – det som faktiskt skapar rörelsen mot målet.
Även förlorarna hade ett mål. Förmodligen hade de också som mål att vinna OS-guld. Skillnaden mellan vinnare och förlorare ligger inte i att ha en målbild, utan i vad som görs varje dag. Träningen, förberedelserna och prestationen i vardagen är det som avgör. Därför borde vi lägga mer fokus på att förbättra arbetssätt, kultur och samarbete, dvs det dagliga arbetet om vi verkligen vill nå våra mål.
Läs mer:
Clear, J., & Clear, J. (2018). Atomic habits: Tiny changes, remarkable results. Avery.
Raharjo, H., Eriksson. (2017) Exploring differences between private and public organizations in business excellence models. International journal of operations and production management, 37(12): 1795-1816
댓글