Vi har genom historien ofta grundat vår tillämpning av ekonomi, statsvetenskap och organisationsteori i en dyster människosyn. Historikern Rutger Bregman menar att det också påverkat hur människor betett sig mot varandra. Ser vi på den mänskliga individen som svag och egoistisk tenderar vi bygga system utifrån det synsättet, varpå vi också får det beteendet.
På senare år har allt fler forskare inom allt fler discipliner börjat utmana denna människosyn. Det är inte bara inom beteendevetenskap och organisationsforskning utan detta sker även inom biologi, historia, antropologi m.m.
Den här förändringen görs dock inte i en handvändning och det kan vara viktigt för oss att förstå och känna till hur vårt historiska arv när det gäller synen på människan har sett ut.
”Alla människor skulle vara tyranner om de bara kunde vara det”
John Adams
”Om människor i allmänhet kan man säga att de är otacksamma, flyktiga och hycklande”
Niccolo Machiavelli
”Vi härstammar från generationer av mördare, som alla hade sin förkärlek för mord i blodet”
Sigmund Freud
Machiavelli ses ibland som den politiska vetenskapens grundare. John Adams var en av den amerikanska demokratins grundare och Sigmund Freud sägs vara psykologins grundare. Vi bär fortfarande idag runt på ryggsäckar innehållandes stänk av en cynisk människosyn från den här tiden.
Vi matas också av en statistiskt negativt vinklad bild av människan från media varje dag. Det är inte så konstigt i sig, då det oftast inte är samma nyhetsvärde att rapportera om alla människor som beter sig bra. Jämför tex nyhetsrubrikerna:
1. Människor i extrem fattigom sjönk förra månaden med 150 000
2. Skottlossning i centrum i natt
Den senare typen av rubrik är något vi ser mycket oftare. Men är det så att negativa händelser är vanligare än positiva händelser? Nej inte alls. Men negativa händelser har ett nyhetsvärde som oftast inte positiva händelser har på samma sätt. Därför matas vi genom media att hela tiden förstärka en negativ människosyn, som egentligen reproduceras av en minoritet av människor.
Psykologer kallar det här för negativity bias. Vi är helt enkelt känsligare för det som är dåligt än det som är bra. När vi för länge sedan levde i naturen var det mycket större chans att överleva om vi var rädda för tex farliga djur. Det var bättre att vara för mycket rädd än för lite rädd. De som inte brydde sig och som inte uppmärksammade negativa historier och nyheter från andra om vad som var farligt, hade sannolik sämre chans att överleva.
Våra hjärnor klarar av att hantera information i storleksmängden 40 bits per sekund. Men vi utsätts ibland för uppemot 11 miljoner bits per sekund. Hur klarar vi av det? Jo våra hjärnor tar genvägar. Våra hjärnor jobbar med stereotyper och gamla mönster som vi känner igen. Det positiva med detta är att vi kan ta snabba beslut på begränsad information. Det negativa är att vi också lätt faller offer för förutfattade meningar och stereotyper.
Detta leder till att vi har lätt för att misstänkliggöra andra människor. Vi tänker sämre om dem trots att vi egentligen inte har tillräcklig grund för att göra det. Vi känner kanske inte ens den här människan vi drar slutsatser om. Våra hjärnor bara reproducerar de negativa riskerna vi läser om i media och som vi på annat sätt hört berättas om. Våra hjärnor bryr oss inte om sannolikheter. Den tycker att det är bättre att vara på sin vakt än att chansa. Det är så vi evolutionärt har överlevt.
I dessa tider av extra osäkerhet och krig i vår omvärld ska vi såklart vara vaksamma mot hot och risker som kan skada oss. Men det gäller att skilja på var, när och mot vem. Att vara vaksamma och hela tiden tänka det värsta kan vara bra när vi försöker förhindra dataintrång, men misstänksamhet gentemot kollegor som man jobbar ihop med är inte lika framgångsrikt.
Det som är intressant i detta är också att hur vi är och beter oss mot andra smittar i sin tur av sig på andra och deras beteenden tillbaka till oss och vidare till andra. Den människosyn och de ingångsvärden vi tar med oss in i en interaktion med en annan människa, påverkar mer än vi tror.
Forskning har visat att de medarbetare i organisationer som tidigt tenderar att våga lita på andra får fler fördelar och uppnår en högre kompetens på sikt (gäller dock inte i länder med högt korruptionsindex). Att tro gott om andra som utgångspunkt tills motsatsen är bevisad, verkar alltså vara framgångsrikt och gynna oss. Men ibland ack så svårt i praktiken. För det går ofta emot våra hjärnors inbyggda sätt att agera. Men även om det är svårt kanske vi bara ska lyssna till Ernest Hemingways råd:
”The best way to find out if you can trust somebody is to trust them”
Bästa sättet att se om en båt flyter är helt enkelt att sjösätta den.
Vill du arbeta mer aktivt och konkret med detta, testa Trustivide workshops och passet – Hövlighet, respekt och kärlek till andra människor eller passet Tillit och cynism.
Läs mer:
Bregman, R. (2020) I grunden god. En optimistisk historia om människans natur. Stockholm: Natur & Kultur
Porath, C. (2016) Mastering civility. A manifesto for the workplace. Grand Central Publishing, New York
Starova, O., & Ehlebracht, D. (2018) The cynical genius illusion: Exploring and debunking lay beliefs about cynism and competence. Personality and social psychology bulletin. 1-16